Rebitcha´alaalalaaaaaa

Jag är halvt om halvt panikslagen, jag är så fruktansvärt ledsen....
bara tänker o tänker.... men jag vet att jag kommer klara de... men de känns ara inte som det.
Jag mår så dåligt, så jävla dåligt...

men en sak, om du läser de här någon gång, så ska du veta... jag kommer aldrig att säga något dumt om dig, du har betytt så oerhört mycket för, o de gör du fortfarande, Känns bara oerhört åt helvete alltiohopa, att 2 människor som älskar varann inte kan få det att funka....
mina tankar bara rullar, jag kan inte sova. O hela min kropp är en enda stor klump....jag bara gråter o gråter....
jag försöker att släppa. men jag vill inte... men jag måste....
Jag älskar dig så mycket.... o saknaden av dig är så stor......så stor....
känslan av att aldrig mer få pussa på dig eller hålla om dig om natten.... den är så fruktansvärt hård och jobbig.
Jag fattar inte hur jag ska kunna komma över dig... jag fattar inte de....
Men livet måste gå vidare... känns bara åt helvete att de inte kommer att vara med dig....
Det kommer ta tid.....Men min bästa vän kommer jag aldrig inte vela ha i mitt liv. vi har delat o gått igenom så otroligt mycket....

Och mormor kom halv 8 imorse, jag bröt ihop....totalt.....men hon har lovat att be för mig.....hoppas min smärta släpper lite grann iaf... för den här känslan och de här, det önskar jag inte ens min värsta fiende att behöva gå igenom....ingen förtjänar det här.
Känns som psykisk misshandel..... att inte få vara med den man älskar..och den man vill vara med, men Han vill inte vara med mig.......han vill inte de.... o det är FÖRJÄVLIGT!!!

Sen måste jag få tacka alla mina kompisar.....tack till alla er som hört av er till mig.... ni som jag inte ens har umgåtts med på otroligt länge, men tack behöver er verkligen nu......
Förlåt till er jag inte hinner ringa upp, men telefonen går i högvarv.....och alla ringer!
sen är de bara tungt så jävla jävla tungt att behöva prata om de........
vill att den här mardrömmen ska vara över.....hellst nu....

ska bli skönt att få komma hem till pappa..... behöver få ett annat synsett på saker o ting, även fast han inte är de minsta psykologisk... men de kan vara skönt det oxå....
måste göra annat för att skingra tankarna....

GUD VAD JAG SAKNAR DIG MÄNNISKA!!!!!!!!! de är så sjukt......allt de här är så sjukt, jag fattar ingenting... asolut ingenting.......vill bara att allting skulle vara som tidigare... men han vill inte höra av mig nu, och det kan jag förstå de skulle bara vara jobbigt för oss båda eftersom att det är känslor kvar...iaf från mitt håll....

Kommer aldrig ångra dom här 2 åren heller......johan har lärt mig så mycket om livet, och han kommer altid ha en speciell plats i mitt hjärta....efter allt han hjälpt mig och ställt upp,och visat mig vad riktig kärlek var...
Kommer vara evigt tacksam åt dig.....
Tack!

jag älskar han bara så mycket... de gör så ont så onte.... de svider riktigt....i hela kroppen....
Att det kan bli så här.....jag fattar de bara inte....
O alla planer vi hade.... eller jag hade....om julen osv... men men som mamma sa för några veckor sen, de här kommer inte bli som alla andra jular..och jag fattade inte alls vad hon menade....
men nu gör jag de.... det var att de kommer bli den värsta julen och nyåret i mitt liv.. önskar bara tills allt de här är över.........

allt är så...... ofattbart..så ofattbart....fattar de inte, vill fatta försöker fatta men jag kan inte.
tur att jag har min älskade familj och släkt o en massa otroligt mycket med vänner.....

gud vad jag saknar och älskar dig människa.......de gör så ont....
Hanna stoppa på en låt igår som jag hatar, men som johan älskar....och jag bröt ihop... jag klarade de inte, hon fick stänga av..... för mycket känslor och minnen inblandade....

fattar inte hur jag ska kunna ta mig igenom de här....jag fattar de inte....